Hittills på min praktik har jag alltid lyckat komma tidigare än alla andra på morgonen
så kontoret har varit låst, så jag har fått lov att vänta tills någon kommer och låser upp.
Lugnt och fin har jag suttit ner och väntat.
Detta har blivit en lite vana, sitta , vänta och se glad ut tills någon kommer och öppnar.

Så även denna morgon. Jag drar mina morgon trötta ben upp för trapporna, tittar på dörren och märker att den är halvt öppen men att det är alldeles svart i rummet... Tänken slår mig att dem kan ha glömt låsa igår, men kanske att rummet är larmat.
Så jag låter bli att gå in... Sätter mig iställe lugnt och fint och väntar.

Tiden tickar och tickar... nu har det gått en halvtimme och ingen kommer.. Vart fan är dom?
Tänke precis ta upp min telefon och skicka iväg ett sms" Ligger ni och sover eller varför kommer ingen"
Då sticker Jimi( min handledare)ut huvudet och skrattar " varför sitter du här"
Var av min reaktion var"Men va fan de var ju så mörkt, jag vågade inte gå in."
Skrattade med och skämdes lite och vräker ur mig " din bil var ju inte heller här, så de är väl inte så konstigt att jag inte tror någon är här" och känner mig ännu dummare.
Jimi skrattar och hans enda kommentar är " så jävla söt pryo jag har "

En ovanlig start på Seasidekontoret
Nu ska det jobbas vidare

// Frida